Kryptovalutor – Lär dig allt om digitala valutor

  • Lär dig allt om kryptovalutor
  • Recensioner av företag som säljer kryptovaluta
  • Diskutera och ställ frågor i vårt forum
plus500
  • Ledande plattformen
  • CFD Service
  • Full koll med stop loss & trailing stop
markets.com
  • Hävstång upp till 1:5
  • Ägs av FTSE250
  • Möjligt att korta kryptovalutor
etoro
  • Handla 24/7
  • Användarvänlig plattform
  • Programvara för att kopiera topptraders
pepperstone
  • Forex och CFD Trading
  • Över 70 olika instrument
  • Minimerar dina kostnader

Tänk på att det alltid innebär en risk att satsa pengar på kryptovalutor, aktier, valutor och andra finansiella instrument. CFDs är en produkt som kan resultera i att du förlorar allt ditt satsade kaptial. Var noga med att du förstår riskerna innan du satsar.

Vad är kryptovalutor?

Kryptovaluta kan kortfattat förklaras som en digital valuta vars värde inte påverkas av någon bank eller nation. Det som kännetecknar valutan är att den enbart finns digitalt, att överföringar sker utan inblandning av tredjepart samt att överföringen kan ske snabbare och mer anonymt än med nationell valuta. Den största kryptovalutan är Bitcoin men det finns flera hundra olika kryptovalutor.

Så handlar du med kryptovaluta

  • Skaffa wallet

    Första steget är att skapa en digital plånbok (wallet) där kryptovalutan förvaras. Detta kan ske på något olika sätt beroende på vilken valuta det handlar om. Är det Bitcoin finns tre möjligheter. Första alternativet är att ha denna wallet på sin egen dator. Det finns däremot en säkerhetsrisk då all valuta förloras om datorn kraschar eller om filerna försvinner.

    Andra alternativet är att ha en E-plånbok hos företag som erbjuder denna onlinetjänst. Bland dessa finns exempelvis Bitstamp och Coinbase. Fördelen är att man alltid kommer åt valutan så länge man har internetuppkoppling. Nackdelen är att man får förlita sig på den säkerhet som dessa företag har på sina tjänster.

    Sista alternativet är ha en hybridlösning. I detta fall går det att nå valutan via ett webbgränssnitt men utan att valutan för den skulle lagras hos något företag. Den lagras lokalt och kan via säkerhetsnycklar överföras till eller från denna server. Lösningen hittas bland annat genom StrongCoin.

  • Köpa/sälja valuta

    Kryptovaluta köps och säljs via ett flertal handelsplatser online. Vid köp anges en unik valutaadress varpå valutan kan överföras till ägarens wallet när betalning genomförs. Betalning kan enkelt genomföras genom Bankgiro, överföring och i vissa fall Swish. Handelsplatser som är stora för svenska köpare/säljare är bland annat Safello och Goobit.

    Handel med kryptovaluta liknar därmed till stor del klassisk valutahandel. Detta med skillnaden att en kryptovaluta anses vara extremt volatil. Med det menas att det ofta sker kraftiga förändringar i valutans värde. En annan sak som skiljer mot klassisk valutahandel är att kryptovalutans värde inte påverkas av samma faktorer som nationella valutor.

  • Köpa/Sälja via certifikat

    Ett alternativ mot att exempelvis köpa och sälja Bitcoins via egen wallet är att investera i certifikat. Första gången det gick att köpa certifikat för Bitcoin var i maj 2015. Detta certifikat har ingen hävstång utan följer enbart värdet på underliggande valuta – som i detta fall är Bitcoin. Genom att köpa och sälja certifierat går det att ta del av uppgångar (och nedgångar) utan att vara reell ägare av Bitcoin. Exempelvis kan certifikatet köpas via Avanza och Nordnet. Sök efter Bitcoin XBT

    Att handla med certifikat kan vara ett alternativ för de som enbart vill ha Bitcoin utifrån ett spekulationsperspektiv. Övriga fördelar som finns med valutan, så som anonymitet eller billiga överföringar, kan därmed inte nås.

Hur påverkas valutans värde?

En nationell valuta påverkas bland annat av ett lands handelsbalans, rörelser i andra valutor samt ekonomisk stabilitet i landet. Men eftersom en kryptovaluta inte är knuten till ett specifikt land påverkas inte dess värde av samma faktorer.

I grunden handlar det om tillgång och efterfrågan av den digitala valutan. Detta både i ett spekulativt syfte och utifrån hur mycket valutan används för att överföra pengar eller köpa produkter. Därmed påverkas även efterfrågan utifrån hur många som vill använda valutan och hur många butiker som tar emot den. Gällande Bitcoin spelar även antalet s.k. miners in då det är dessa som validerar transaktioner samt ”bryter” denna valuta. Ännu en faktor är hur innovatörer skapar tjänster och produkter där kryptovaluta kan användas.

Politiska och ekonomiska beslut i enstaka länder kan även påverka hur värdet på en kryptovaluta förändras. När det rapporterades om att Kina eventuellt tänkte förbjuda kryptovalutor (2017) föll värdet på dessa kraftigt. Det året stod Kina för 23% av världens handel med Bitcoin och flera av de största bitcoingrävarna i världen fanns i landet. Eftersom det politiska beslutet skulle kunna påverka marknaden kraftigt föll kursen för Bitcoin. Enligt kinesiska experter borde handeln ändå fortsätta men tröskeln för att nya aktörer ska ta sin på marknaden blir betydligt högre. Med färre aktörer skapas därmed en lägre efterfrågan.

Vad kännetecknar kryptovaluta?

Kryptovalutor kan vara uppbyggda på något olika sätt och med olika säkerhets- samt verifieringssystem. Det finns därmed kryptovalutor som inte uppfyller exakt samtliga av de nedan nämnda punkterna. Men generellt kännetecknas en kryptovaluta av:

  • Inte styrd av riksbank – Det sägs att Bitcoin skapades som en reaktion på finanskrisen 2008 då flera banker försattes i konkurs samtidigt som andra räddades genom enorma statliga finansieringslösningar. Om det är sant är svårt att veta då ingen med säkerhet vet vem som skapade Bitcoin från början. Det samtliga kryptovalutor har gemensamt är att valutan inte styrs av en bank, riksbank eller nation. Valutan ”står på egna ben” och påverkas därmed inte av samma faktorer som en nationell valuta.
  • Ingen tredjepart – När pengar ska överföras mellan två personer sker detta traditionellt via en bank eller ett digitalt betalningssystem (exempelvis Paypal, Payson). Det finns alltså alltid en tredjepart i överföringen. Med kryptovalutan tas denna tredjepart bort och överföringen sker direkt mellan två personer. Det kan därmed liknas med att betala kontant direkt till personen som ska få pengarna. Därmed gynnas inte något tredjepartsföretag samtidigt som större anonymitet kan uppnås mellan köpare/säljare.
  • Snabbare överföring – Banköverföring mellan olika banker tar oftast en bankdag och sker transaktion till ett annat land kan man få vänta flera dagar. Överföring av kryptovaluta går betydligt snabbare då valutan inte är begränsad av nationella gränser eller kommunikation mellan olika företag och banker.
  • Ingen central utfärdare – Nationella valutor har alltid en central utfärdare – i Sverige är det Riksbanken. Någon sådan finns vanligtvis inte inom en kryptovaluta.
  • Överföring med lägre avgifter – Att föra över pengar till personer i andra länder är extremt billigt genom exempelvis Bitcoin. Detta möjliggör även digitala överföringar av mindre belopp, något som annars är relativt dyrt.
  • Anonymitet – Tack vare mycket säker kryptering kan överföring ske av kryptovaluta helt anonymt. Säljare och köpare behöver aldrig få information om varandra utöver den unika valutakod som används för att överföringen ska ske till rätt person.
  • Inga fysiska mynt/sedlar – En kryptovaluta finns enbart tillgänglig digitalt. Via olika marknadsplatser kan valutan säljas/köpas mot andra kryptovalutor eller nationell valuta. Ju mer etablerad kryptovaluta desto större omsättning uppstår vilket gör det enklare att sälja mot nationell valuta. Några fysiska mynt eller sedlar finns däremot inte.
  • Går inte att förfalska – Nationella valutor utsätts alltid för förfalskningsförsök. Bitcoin (och en rad andra kryptovalutor) går däremot inte att förfalska. Kryptovalutan kan enbart nås om man har tillgång till de unika nycklar som gör valutan tillgänglig. Därmed går det inte heller att stjäla valutan om man inte har tillgång till dessa nycklar.

Risken med kryptovalutor

Som nämnts ovan finns en rad fördelar med att kryptovalutor. Inte minst för de som vill överföra pengar snabbt, billigt och anonymt till mottagare i andra delar av världen. Dessutom är det många som investerar i kryptovaluta enbart ur ett spekulationsperspektiv. I vissa fall med extremt hög avkastning. Men det finns även risker och nackdelar med alla kryptovalutor.

Komplicerat system

Att förstå hur en kryptovaluta är uppbyggd och i praktiken fungerar är inte helt lätt. Det är avancerade algoritmer som styr strukturen och verifieringen av transaktionerna. Man måste visserligen inte förstå hela systemet för att kunna handla med valutan men samtidigt rekommenderar många ekonomiska experter att ”aldrig investera i något du inte förstår”

Stora kursändringar

Till skillnad mot nationella valutor uppstår mycket stora kursförändringar på en kryptovaluta. Det är även detta som lockat många att investera i olika kryptovalutor då en del av dessa har haft värdeökningar på flera hundra procent bara på ett år. Men lika fort som det går upp kan det sedan gå ner.

Risk för bedrägerier

Inom alla områden där bedrägeri kan vara lönsamt finns också bedrägerier – därmed även inom kryptovalutor. Vid handel bör man alltid vända sig till etablerade handelsplatser och först handla med mindre summor för att därigenom lära sig hur det sker. Det har bland annat skett stora bedrägerier genom att påhittade nya kryptovalutor har lanserats och därigenom fått investeringar från människor som hoppats på snabb värdeökning. Läs mer under ”Bedrägerier och Spam” nedan.

Få ställen att handla med valutan

Även om det finns ett par ställen i Sverige som tar emot betalningar med Bitcoin så är det relativt ovanligt. En kryptovaluta har främst sina fördelar i smidiga och snabba transaktioner utan tredjepart. Eventuellt kan det bli ett alternativt betalningsmedel i framtiden men vägen dit är än så länge lång.

Ökar handel med illegala varor

Kryptovalutor har fått en hel del kritik utifrån att de möjliggör anonyma transaktioner som därmed gynnar illegal verksamhet. På flera delar av Darknet går det att köpa illegala produkter och tjänster och betala med Bitcoin. Detta eftersom transaktionerna sedan inte går att spåra till en specifik person.

Inte skyddade vid konkurs eller datorkrasch

Om pengar finns på en bank skyddas de av statlig insättningsgaranti. Finns däremot Bitcoin hos en tredjepart (via wallets) finns inte detta skydd. År 2014 gick tradingsidan Mt Gox i konkurs och man räknar med att Bitcoins för över 400 miljoner försvann för de som haft sin valuta hos dem.

I det fall man istället väljer att ha kryptovalutan på sin egen dator ligger risken att de kan förloras om datorn kraschar.

Vanliga kryptovalutor

  • Bitcoin (BTC) – Bitcoin skapades 2009 och är idag den överlägset största kryptovalutan. Huvudsyftet är att valutan ska kunna användas vid transaktioner över nätet utan att detta påverkas av en tredjepart. Överföringarna är därmed helt anonyma och valutans värde påverkas inte av en centralbank, företag eller nation. Valutan är uppbyggt och överförs via ett P2P-nätverk och det anses vara omöjligt artificiellt massproducera valutan för att därigenom manipulera dess värde.
  • Ether (ETH) – Idén och grunden till Etherium togs 2013 av rysk-canadensiska programmeraren Vitalik Buterin. Via crowdfunding kunde han finansiera kryptovalutan som sedan lanserades i juli 2015. Etherium bygger på samma teknik som BitCoin med validering av olika transaktioner. Ether kallas den kryptovaluta som används inom Etherium. Fördelen med Etherium är att systemet är byggt på open source och att det är mycket enkelt att bygga plattformar ovanpå detta valideringssystem. Därmed kan appar, webbsystem eller andra system som kräver validering utvecklas utifrån Etherium.
  • Whoppercoin – Whoppercoin bör inte ses som en kryptovaluta även om det ibland nämns i detta sammanhang. I ett samarbete mellan Burger King och kryptovalutabolaget Waves skapades ett belöningssystem som kallades för whoppercoin. Varje rubel som betalades för denna hamburgare gav whoppercoins i den digitala valutan. De som samlat tillräckligt många fick en hamburgare gratis. Rent teoretiskt skulle det kunna kallas för kryptovaluta men det är snarare, som Financial Times skrivit, ett ”glorifierat förmånsprogram”.
  • Litecoin (LTC) – Litecoin har både inspiration från och stora likheter med Bitcoin. Valutan lanserades 2011 med målet att bli en bättre kryptovaluta än just Bitcoin. Detta genom att valutan är avsedd att vara blockskapande efter 2,5 minut medan Bitcoin har 10 minuter. Den andra fördelen anses vara att man använder scrypt-algoritmen istället för SHA-256-algoritm. Den tredje fördelen är att Litcoin är konstruerad för att totalt skapa 84 miljoner coins, Bitcoins har 21 miljoner.
  • Dogecoin (DOGE) – Denna kryptovaluta baseras på Litecoin. Det som karaktärisera den är bland annat att den inte har någon maximal mängd monetära enheter. Vid 100 miljarder enheter anses den ha sin maximala tillväxthastighet. Dogecoins har även lyfts fram i olika välgörenhetskampanjer i USA. Medan en del kryptovalutor fått negativt omdöme på grund av illegal verksamhet har Dogecoin alltså delvis fått positiv uppmärksamhet.
  • Monero (XMR) – Monero skapade 2014 och skiljer sig mot Bitcoin (och kryptovalutor som liknar Bitcoin) på flera punkter. Detta bland annat genom tydliga algoritmiska skillnader vilka grundar sig i förändringar i blockkedjan som gör det ännu svårare för utomstående att ta del av informationen. Monero var i början inte speciellt populär men ökade kraftigt i både värde och transaktionsvolym när valutan kunde användas på AlphaBay (Darknetmarknad) från och med 2016.
  • Auroracoin (AUR) – Auroracoin lanserades i februari 2014 som ett alternativ till både Bitcoin och den isländska kronan. I början byggde den på samma system som Litecoin men 2016 släpptes en ny kod som tydligare liknar DigiByte. Tanken var att 50% av valutan skulle distribueras till samtliga invånare på Island och att valutan därmed även snabbt skulle etableras. Via nationella register portionerades valutan ut i tre omgångar men värdet minskade snabbt kraftigt. Beslut togs att delar av valutan fick göras oanvändbar och den har stabiliserat sig något sedan dess. Valutan har däremot inte fått den genomslagskraft som man hade hoppats på.
  • Peercoin – Peercoin lanserades 2012 och har liknande källkod som Bitcoin. De fördelar som brukar lyftas fram gällande peercoin är att valutan är rättvis, energibesparande, stabil och säker. Istället för strukturen Proof-of-work, som används av Bitcoin, så används Proof-of-Stake. Förenklat kan det beskrivas att verifieringar och överföring grundar sig på hur mycket Peercoins som användarna har. Därmed krävs inte ”mining” för att verifiera transaktionerna. Detta ska också minska centralisering av valutan.
  • Digibyte – Digibyte lanserades 2014 och bygger på DigiByte Blockchain. Den grundar sig på tekniken bakom Bitcoin men har 15 sekunders blocktid, viss förbättrad funktionalitet samt ökad säkerhet. Den skapades av Jared Tate med målet att skapa en valuta som var mer stabil, säker och mer decentraliserad kryptovaluta än Bitcoin.
  • OneCoin – OneCoin utgavs för att vara en kryptovaluta men uppdagades vara ett så kallat ponzibedrägeri. De som lanserat och driver valutan hävdar däremot att det är framtidens kryptovaluta.

Utöver dessa finns en mängd kryptovalutor. Svenska Dagbladet rapporterade att det fanns över 830 olika kryptovalutor av välja på år 2017. En del är seriösa kryptovalutor med specifika funktioner eller fördelar. Andra är bedrägerier eller valutor som aldrig lyckas etableras.

Bedrägerier och spam

Efterhand att intresset för kryptovalutor ökat har även kriminella sett möjligheten till bedrägerier genom att locka till investeringar som ska ge ”mycket hög avkastning”. Det är inte oväntat att man lyfter fram värdeökningar med tanke på att flera kryptovalutor har ökat extremt mycket i värde under kort tid. De som exempelvis investerade i Bitcoin eller Ether i samband med att valutorna lanserades har fått en otroligt hög värdeökning till idag.

Ett exempel på bedrägeri är OneCoin som sedan 2017 finns med på varningslistan hos Finansinspektionen. Grundarna bakom OneCoin menar att deras valuta ska bli den största kryptovalutan i världen och många har därmed investerat i valutan för att kunna ta del av stora värdeökningar över tid. OneCoin har däremot klassats som ett typiskt Ponzibedrägeri och de som grundat valutan har även varit med i liknande bedrägerier tidigare.

När nya valutor ska lanseras lovas fantastiska utvecklingsmöjligheter och man pekar då på värdeökningar som skett i andra valutor. Men i vissa fall handlar det alltså enbart om att locka till sig investerare som sedan inte får någon reell valuta för sina investeringar.

Även så kallade spammail har ökat kraftigt. Tidningen Privata Affärer skrev 2017 om att ”Bitcoin är det nya Viagra” och hänvisar då till att spammail förr nästan enbart innefattade reklam för viagra och sexrelaterade produkter men att dessa nu ofta innehåller fantastiska investeringsförslag.

Som investerare är det alltså viktigt att förstå vad man investerar i och inse att det är nästan omöjligt att få pengarna tillbaka om ett bedrägeri är uppbyggt kring en kryptovaluta.

Kryptovaluta interageras med nationell valuta

Många ser kryptovalutor som helt differentierade från nationella valutor. Transaktioner sker helt anonymt och staten kan inte söka upp tillgångar i kryptovalutor. Men efter att Bitcoin blivit vanligare har även denna valuta delvist interagerats i det ”fysiska” samhället.

Kronofogden utmäter Bitcoin

År 2017 kunde Kronofogden ta Bitcoin vid en utmätning för att därigenom kunna betala gäldenärens skulder. Det kunde ske eftersom gäldenären samarbetade med Kronofogden och visade sina tillgångar. Det blev därmed den första gången som kryptovalutor användes av Kronofogden för återbetalning av skulder. Hade däremot gäldenären inte visat tillgångarna hade det varit extremt svårt för Kronofogden att knyta tillgångarna till just den personen.

Webbhallen (och andra E-handelsföretag) erbjuder betalning

Ett annat exempel att kryptovaluta delvis har interagerats med nationell valuta är att allt fler företag väljer att erbjuda sina kunder att betala med Bitcoin. Bland de företag som antingen erbjuder detta eller tidigare gjort det finns:

  • BlueBerry (Hälsosamma smoothies)
  • Bokbörsen (Marknadsplats för böcker)
  • Djenee (Digital Concierge Service)
  • DWH (Datortillbehör, mobiltillbehör m.m)
  • Japanexperterna (Resor till japan)
  • Hemavan.org (Stuguthyrning)

Det är alltså inte någon speciell bransch som valt att acceptera Bitcoinbetalning utan det sker både inom uthyrning, restauranger, detaljhandel m.m. När Webhallen.se valde att acceptera Bitcoin fick det stor medial uppmärksamhet, något som även lockat ytterligare företag att gå i deras fotspår.

Hur stor del kryptovalutan får i samhället i framtiden finns det däremot tydligt delade meningar om. Vissa tror att det är framtiden och att kryptovalutor kan bli en slags internationell valuta som används vid vardagliga transaktioner. Andra tror att valutorna kommer att begränsas av nationella lagar och att den enorma värdeökning som skett i exempelvis Bitcoin snarast ska ses som ett resultat av människans övertro på nya finansiella innovationer.