Skatt på kryptovalutor – Hur ska man räkna?

Kryptovaluta ska beskattas som ”Andra tillgångar” och deklareras på blankett K4. Enligt Skatteverket klassas inte kryptovaluta som valuta och varje avyttring ska deklareras separat. Det betyder att varje transaktion vid handel, byte eller om kryptovaluta används vid köp av produkter ska anges. Uppstår det en kapitalvinst över året ska 30% skatt betalas.

Skatteverkets definition och regler kring beskattning har därmed skapat stora svårigheter att på ett smidigt sätt deklarera innehavet och transaktionerna. Samtidigt finns det flera olika vägar att investera i kryptovaluta – vissa betydligt enklare skattemässigt och deklarationsmässigt än andra.

Olika sätt att deklarera rätt

Några vägar att gå är följande:

  • LÄTTAST – Köp enbart certifikat (Avanza) och lägg dessa i ISK

Köper du certifikat och lägger dessa i ett ISK behöver du inte bry dig om beskattningen över huvud taget. En schablonavgift dras på innehavet och du behöver inte själv fylla i något på deklarationen. Allt sker helt automatiskt.

Schablonavgiften är även betydligt lägre (ca 1%) mot kapitalvinstbeskattning (30%). Däremot betalas denna avgift oavsett om värdet går upp eller ner. Det kan jämföras med kapitalvinstbeskattning där du betalar 30%  i skatt – men enbart vid vinst.  Väljer du inte att lägga certifikatet i ett ISK betalar du 30% vid vinst.

Avanza – Erbjuder enbart certifikat i Ether och Bitcoin. Enbart handel på börsdagar.

(Mer info om att handla certifikat finns här)

  • ENKELT – Köp/Sälj enbart mot fiatvaluta (SEK-EURO-USD osv)

Så länge som köp och försäljning alltid sker mot fiatvaluta är det lätt att deklarera varje transaktion. Du ser då exakt vad du betalat för kryptovalutan och vad du sedan fått vid försäljning. Detta i likhet med hur aktier köps och säljs via större aktiemäklare.

Coinbase/BitPanda m.fl – Köp och sälj 4-5 kryptovalutor mot Euro. Varje transaktion sker till/från Euro vilket gör det mycket enkelt går att se kostnad/vinst.

IQ Option/Etoro m.fl – Tradingplattformar där du handlar mot fiatvaluta. Varje transaktion sker direkt mot den egna valutan och kostnader, förluster, vinster presenteras tydligt. Fördelen mot exempelvis Coinbase är att bland annat IQ Option har betydligt fler valutor. Handel på dessa plattformar innebär ofta att investering sker i derivat som följer kryptovalutans värdeändring. Skattemässigt ska deklarering ske på samma sätt som om du ägt valutan direkt.

  • ENKELT MEN INTE HELT RÄTT – Skatt på uttag

Köp kryptovaluta för fiatvaluta och skriv upp hur mycket du köpt för. Köp och sälj olika valutor, för över till olika handelsplatser och säkra valutan på en hardwallet. Den dag du tar ut pengar till ditt bankkonto lyfter du upp eventuell vinst i deklaration. Detta utifrån hur stort belopp av det uttagna beloppet som är vinst. Läs mer nedan under ”Skatt på uttag”.

OBS – Detta sätt är inte förenligt med de regler som Skatteverket har på sin hemsida. Det är därmed inte ett sätt vi kan rekommendera – däremot en sätt som många på olika forum/Facebook säger att de valt.

  • SVÅRT MEN HELT KORREKT

Handla med kryptovaluta på ett flertal olika handelsplatser. Skriv ner omkostnadsbeloppet vid varje köp eller transaktion samt räkna ut eventuell vinst på alla transaktioner. Se nedan ”Beskattning av kryptovaluta – vid vinst eller förlust”

Skatteverkets definition av kryptovaluta – Ingen valuta

Skatteverket har valt att benämna kryptovalutor som virtuella valutor. I deras artikel gällande hur valutorna ska beskattas nämns nästan enbart Bitcoin men samma beskattningsmetod gäller för samtliga virtuella valutor.

För det första är de tydliga med att det inte är en valuta.

Bitcoin, liksom andra virtuella valutor, kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om Andra tillgångar.”

Orsaken att Skatteverket inte anser det vara en valuta är att det inte finns någon formell utgivare eller officiell valutakurs.

Beskattas som tillgång

Eftersom det anses vara en tillgång (likt en tavla eller annat objekt) gäller kapitalvinstbeskattning som ”Andra tillgångar” och ska därmed deklareras på K4.

Beskattning av kryptovalutor – Vid vinst och förlust

Vinst vid avyttring

Det är enbart vid avyttring som transaktionen ska deklareras. Avyttring är oftast försäljning men kan även vara om kryptovalutan används som betalningsmedel eller byts mot något annat.

Försäljning – Har du köpt Bitcoin för 1000 kr och sedan säljer detta för 2500kr har en vinst uppstått på 1500 kr. Det är därmed denna vinst som ska kapitalbeskattas med 30%. Därmed ska ca 500 kr betalas i skatt vilket räknas ut och anges på blankett K4 vid deklaration.

tenx-kort

Användning – Om du köpt Bitcoin för 1000 kr, värdet går upp till 2500 kr och du sedan använder dessa som betalningsmedel för att köpa en produkt, med ett värde på 2500kr, räknas även detta som avyttring. Du har fått något som motsvarar 2500kr och därmed ska beskattning ske som i exemplet ovan. Med andra ord har du gjort en vinst på 1 500kr.

Byte – Samma regler gäller vid byte. Har du köpt Bitcoin för 1000kr, värdet har gått upp till 2500 kr och du sedan byter dessa mot Litecoin (värda 2500kr) har avyttring skett.  Du har fått en vinst på 1500kr och ett nytt omkostnadsbelopp för Litecoin.

Omkostnadsbelopp & Genomsnittsbelopp

Om du köper kryptovaluta för 1000kr vid ett enda tillfälle och sedan säljer hela innehavet för 1500 kr är det enkelt. Då är vinsten 500kr – en summa som därmed ska kapitalbeskattas.

Vid ett flertal köp och försäljningar ska du beräkna kostnaden och vinsten genom ett genomsnittligt omkostnadsbelopp. Med omkostnadsbelopp menas kostnaden för kryptovalutan plus eventuella avgifter.

Exempel:

I alla summor som anges nedan menas att eventuella avgifter är medräknade

Du köper 6 Litecoin för totalt 3000 kr. Sen köper du 10 Litecoin för totalt 13 000kr. Du har nu 16 Litecoin för ett totalt omkostnadsbelopp på 16 000 kr. Det betyder att det genomsnittliga omkostnadspriset är 1000 kr. (Antal Litecoin / Totalt omkostnadspris).

Nu väljer du att sälja 2 Litecoin och får för detta 3000 kr. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet var 1000kr (se ovan). För två Litecoin innebär detta alltså 2000 kr. Vinsten är därmed vad du får vid försäljning av dessa två minus 2000kr. I detta fall alltså 3000-2000kr=1000 kr.

Nu har du kvar 14 Litecoin med ett totalt omkostnadsbelopp på 14 000 kr. Om du nu köper 2 Litecoin för 5 000kr har du 16 Litecoin för ett totalt omkostnadsbelopp på 19 000kr. Nu är därmed det genomsnittliga omkostnadsbeloppet 16/19000=1187 kr.

På detta sätt ska varje transaktion bokföras. Vid köp ändras genomsnittligt omkostnadsbelopp och vid avyttring är det genomsnittliga omkostnadsbeloppet som man räknar med för att se om transaktionen ger vinst eller förlust.

 Exempel:

Under 2017 har du 10 transaktioner som totalt gett en vinst på 5000 kr. Samtidigt har du 4 transaktioner som totalt gett en förlust på 3000 kr. I detta fall kan förlusten kvittas mot vinsten och det är enbart 2000kr som ska kapitalbeskattas.

Har det däremot uppstått en total kapitalförlust under året sker uträkningen på annat sätt. Du får då räkna med 70% av kapitalförlusten som underlag. På denna summa får avdrag ske vilket i praktiken innebär att 21% av förlusten får dras som avdrag.

Vid vinst är beskattningen alltså 30% men vid förlust får bara 21% dras av. Därmed finns en fördel att kvitta förluster mot vinster i slutet av året.

Varför dessa regler skapar problem

Så länge som handel enbart sker mot fiatvaluta är det enkelt att se inköpspris samt omkostnader (avgifter) samt vad du sedan fått ut vid försäljning. Det blir därmed stora likheter mot att köpa aktier hos exempelvis Avanza. Det finns däremot ett flertal problem som uppstår vid handel med kryptovaluta.

Mängder av transaktioner

De flesta som handlar med kryptovalutor vill handla med fler valutor än vad Coinbase kan erbjuda. Dessutom är Coinbase dyr att använda i längden.

Ett alternativ är att skicka valutor till exempelvis Kraken, Binance eller Bittrex. Här handlas valutorna i par vilket betyder att man exempelvis byter Ether mot EOS. Det är främst Ether och Bitcoin som används som ena parten av dessa par och sedan någon annan valuta som andra part.

Har du SALT och köpa EOS behöver därför först byta SALT mot Ether och sedan Ether mot EOS. För att förvara valutan säkert förflyttar de flesta dessa till en hardwallet, en transaktion som kan skapa ännu en kostnad. Alla dessa transaktioner ska, enligt Skatteverket, deklareras. Det blir alltså en stor mängd transaktioner som ska noteras.

Vad är värdet?

Vid försäljning till fiatvaluta är det tydligt hur mycket du fått vid försäljning. Men om du istället får 2,02 Ether vid byte från EOS – hur mycket är detta värt? Det beror helt på vilken exchange man tittar på för värdet varierar en del mellan dessa.

Skatt vid betalning

Det finns förbetalda kort som kan användas vid handel i vanliga butiker. Butikerna får svenska kronor när korten används samtidigt som det dras kryptovaluta från kortet. Detta sker genom en blixtsnabb växling från krypto till fiat vid betalning.

Men detta betyder även att varje enskilt köp räknas som avyttring och ska deklareras. Enligt gällande lagar är detta vad som krävs. Det betyder att man måste notera varje kortköp  – vilket få troligtvis gör.

Får skatteverket informationen?

Hur ska Skatteverket veta att handel skett med kryptovaluta? Sker inte detta anonymt? Nej, inte alltid.

Den svenska handelsplatsen BTCX blev exempelvis tvungen att lämna ut information till Skatteverket efter ett beslut från Förvaltningsrätten år 2015. De hade knappast räknat med att detta skulle ske och hänvisade även till att anonymiteten i tjänsten skulle förvinna. Om Skatteverket skulle få tillgång till all information skulle de både kunna spåra transaktioner bakåt i tiden samt följa framtida handel. Men Förvaltningsrätten av Skatteverket rätt.

Än så länge behöver inte utländska handelsplatser ge information till Skatteverket utan det är du som kund hos dessa som har ansvar att själv deklarera dina köp/försäljningar.

Däremot har Skatteverket även tillgång till information om banktransaktioner. De ser därmed att du fått få en större summa utbetald från exempelvis BitCoin eller BitPanda.

Tjänster som underlättar

När det blir allt vanligare att köpa/sälja kryptovalutor kommer även allt fler företag med tjänster som underlättar handel på ett eller annat sätt. Ett av dessa är Deklira. Skapa CSV-filer hos Binance, Coinbase och övriga handelplatser du använt dig av under året. Sammanställ dessa och skicka in till Deklira. De räknar sedan ut totalt omkostnadsbelopp för vardera coin som köpts/sålts under året. Tjänsten innebär även att man får en fil som kan laddas upp till Skatteverket via den digitala deklarationen. Se vår recension här. (kommer upp 7/5)

Vanligt alternativ – Skatta på uttag

Enligt Dagensjuridik var det bara 281 personer som valde att deklarera handel med kryptovaluta för inkomståret 2016. Att det är betydligt fler som äger kryptovaluta är säkert. Däremot behöver det inte betyda att övriga personer försöker undvika skatt.

Ett stort antal personer anser nämligen att det är ”omöjligt” att deklarera varje transaktion som sker. Istället har man valt att lyfta upp handeln i deklaration det år som avyttring sker mot fiatvaluta. Med andra ord – när krypto säljs och pengar kommer in på svenska bankkontot.

Detta sätt går inte hand i hand med vad Skatteverket anger vara korrekt men när regelverket anses vara för krångligt att följas skapas alternativa vägar. Det handlar alltså inte om att gömma eller komma undan skatt utan att enbart göra deklarationen något enklare.

Exempel:

Du sätter in 10 000 kr på Coinbase och köper ett par olika valutor. En del av dessa för du över till Binance där handel sker i par dvs du byter olika valutor mot varandra. Efter ett år är värdet 25 000 efter de avgifter som tillkommit efter alla transaktioner. Det innebär en värdeökning på 150%. Pengarna tas ut och en vinst deklareras på 15 000 kr.

Väljer du istället att bara ta ut 10 000 kr får du se på förtjänst i procent (150%) och räkna ut hur stor del av det uttagna beloppet som är vinst. I detta fall 6 000 kr. Det är då detta belopp som ska kapitalbeskattad.

OBS – Detta sätt rekommenderas inte av Skatteverket utan är ett exempel på ett alternativ som många väljer att genomföra.

Mer info: Skatteverkets information om virtuella valutor